Underlagsspont ändspont G4-3 Gran Obehandlad 23x95 (SE00361)
Spontat virke tillverkas med en profil för sammanfogning, där den ena kantsidan har en not (ränna, spår) och den andra en fjäder. Underlagsspont tillverkas med en eller två rillade sidor och övriga sidor är hyvlade. Underlagsspont kan tillverkas med eller utan ändspontning av kortändorna.
Egenskaper
| Svenskt Trä-ID | SE00361 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Träslag - svenskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | Gran | ||
Svenskt namn för det botaniska/latinska namnet och beteckningen i SS-EN 13556 |
|||
| Träslag - botaniskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | PCAB - Picea abies | ||
Det latinska namnet och en 4- ställig kod som används i Europa. |
|||
| Handelssortering enligt SS-EN 1611-1 | G4-3 | ||
Sorteringen kan göras på såväl alla fyra sidorna, flat- och kantsidor = G4. Eller enbart på de två flatsidorna = G2 (används sällan i Sverige). Sorteringsbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4 med 0 som högsta kvalitet. |
|||
| Profiltyp enligt Svenskt Trä specifikation | Underlagsspont ändspontat | ||
Virke kan bearbetas till olika profiler med olika utseende och användningsområden. Till exempel olika former av sågade, hyvlade, rillade sidor och kanter. Eller urfrästa spår och falsar för sammanfogning, med mera. |
|||
| Ytstruktur enligt Svenskt Trä specifikation | En eller två rillade sidor. Två eller tre hyvlade sidor. | ||
De olika sidorna och kanternas ytstrukturer för en profiltyp kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav.
Till exempel med olika tekniker och utrustning vid sågning, hyvling , rillning och slipning. |
|||
| Tjocklek enligt SS-EN 1309-1 | 23 mm | ||
Tjocklek mätt i en riktning vinkelrät mot ytan på minst tre ställen |
|||
| Bredd enligt SS-EN 1309-1 | 95 mm | ||
Bredd mätt i en riktning vinkelrät mot längdaxeln i minst tre positioner |
|||
| Täckande bredd, monterad, enligt Svenskt Trä specifikation | 85 mm | ||
Den synliga bredden, till exempel på en enskild spontad eller falsad bräda efter montering. |
|||
| Virkesåtgång per kvadratmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 11,76 lm/m² | ||
För åtgångsberäkning av antal löpmeter (lm) per kvadratmeter (m²) (exklusive spill). Baserad på produktens täckande bredd. |
|||
| Area på profil, med hänsyn till utformning, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,001945 m² | ||
Beräknad på virkesproduktens faktiska profil.
Til exempel så behöver arean på en spontad profil beräknas med hänsyn till spontutformningen. |
|||
| Målfuktkvot enligt SS-EN 14298 | 16 % | ||
Begreppet målfuktkvot beskriver den önskade medelfuktkvoten vid leverans av ett virkesparti. Läs vidare på TräGuiden - Trä och fukt |
|||
| Hanteringsvikt per kubikmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 470 kg/m³ | ||
Uppskattad viktuppgift för hanteringsplanering av produkten.
Gran ca 470 kg/m3. Furu ca 500 kg/m³.
Limträ ca 500 kg/m³. Impregnerat limträ ca 600 kg/m³ (torkade lameller efter impregnering).
Impregnerat trä ca 800 kg/m3 (ej torkat) |
|||
| Hanteringsvikt per meter enligt Svenskt Trä specifikation | 0,91 kg/m | ||
Baserad på Hanteringsvikt per kubikmeter (kg/m³) och Area på profil (m²). |
|||
| Brandklassificering av byggprodukter och byggelement enligt SS-EN 13501-1 | D-s2,d0 | ||
Brandteknisk klassificering av alla byggprodukter, inklusive produkter som är inbyggda i byggnadselement (produkterna beaktas i relation till deras slutanvändning) |
|||
| Reaktion på brand utan provning enligt EC-beslut 2003/593/EC | D-s2,d0 | ||
Anger klasserna för byggprodukter och/eller material som uppfyller alla krav för prestandakaraktäristiken "reaktion på brand" utan behov av ytterligare provning. |
|||
| Beständighetsklass för trä avseende angrepp av rötsvampar enligt SS-EN 350 | DC 4 | ||
Naturlig beständighet mot biologisk nedbrytning, av rötsvamp och insekter, hos kärnved i markkontakt. Beständighetsklass (eng. Durability Class) DC 1 innebär "Mycket beständig" och DC 5 innebär "Icke beständig". |
|||
| Torr-rådensitet enligt Svenskt Trä specifikation | 380 kg/m³ | ||
Torr-rådensitet definieras som kvoten av det torra träprovets massa och det fuktsvällda träprovets volym. Densiteten varierar från träslag till träslag och i olika delar av samma träd. Genomsnittsvärden torr-rådensitet: Gran 380 kg/m³ och Furu 420 kg/m³. |
|||
| Densitet vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation | 440 kg/m³ | ||
Densitet är kvoten mellan ett trästyckes massa och dess volym, vid en viss fuktkvot.
Genomsnittsvärden vid 12% fuktkvot: Gran 440 kg/m³ och Furu 470 kg/m³. |
|||
| Draghållfasthet parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 90 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C.
Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Draghållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 2,5 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Böjhållfasthet parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 75 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Tryckhållfasthet parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 40 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Tryckhållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 6 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Skjuvhållfasthet parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 9 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Slaghållfasthet parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 50 kJ/m² | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Hårdhet parallellt med fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 3,2 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet. En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts. beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Hårdhet vinkelrätt mot fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 1,2 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts och beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala.Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Elasticitetsmodul parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 1100 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Elasticitetsmodul vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot enligt Svenskt Trä specifikation. (Observera, värdet skall inte användas vid beräkning av bärförmåga och styvhet, se egenskapens informationstext.) | 500 MPa | ||
Genomsnittsvärde och avser små, felfria provkroppar vid en medeltemperatur av 20° C. Observera, för beräkning av bärförmåga och styvhet ska de karakteristiska värden som anges i Eurokod 5, med tillhörande nationell bilaga Boverkets författningssamling, BFS 2022:4, EKS 12, användas. |
|||
| Värmeledningsförmåga parallellt med fiberiktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,24 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmeledningsförmåga vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,11 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmekapacitet parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 1650 J/kg °C | ||
Är ett mått på den energi som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmevärde parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 16,9 MJ/kg | ||
Mått som anger hur mycket energi i termer av Joule (eller kilowattimmar) som utvecklas vid förbränning av ett visst material/bränsleslag. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Krympning, axiell riktning, i stammens längdriktning, enligt Svenskt Trä specifikation | ßa | 0,3 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, radiell riktning tvärs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßr | 3,6 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, tangentiell riktning längs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßt | 7,8 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, volymändring enligt Svenskt Trä specifikation | ßv | 11,7 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning i procent, per procentenhetsändring av fuktkvoten, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,26 % | ||
För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, för en bräda utsågad i tangentiell riktning. Vilket motsvarar 0,26 procent krympning per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Svenskt Trä-ID | SE00361 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Boverkets Resurs-ID | 6000000192 | ||
Identitet i Boverkets klimatdatabas för den resurskategori produkten tillhör. Egenskapsdata för resurskategorin är hämtad från Boverkets version 02.05.000, med versionsdatum Januari 25 2024. Läs vidare på Boverkets klimatdatabas |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde (A1-A3, per kg produkt) | 0,0919 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Omräkningsfaktor | 455 kg/m³ | ||
Beräknad faktor som är baserad på genomsnittlig densitet för torkat sågat virke av barrträ, med en fukthalt på 16%. |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde ( A1-A3, per m³ produkt) | 41,8 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Teknisk livslängd | >50 år | ||
Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dess >50 års livslängd. Läs vidare på Läs mer info |
|||
| Svenskt Trä EPD - registreringsnummer | S-P-02657 | ||
För verifiering av EPD hos respektive program och programoperatör |
|||
| Svenskt Trä EPD - Klimatpåverkan GWP-GHG (A1-A3, per kg produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0605 kg CO2 e | ||
Svenskt Trä EPD baserat generiskt GWP-GHG värde, för sågad och hyvlad produkt. Producerad i ett samlokaliserat sågverk och hyvleri. Värdet kan användas som ett schablonvärde, till exempel vid design och tidig projektering. Innan val och beslut avseende specifik leverantör och produkt har gjorts för det specifika EPD värdet. |
|||
| Svenskt Trä EPD - Omräkningsfaktor enligt SS-EN 15804 | 489 kg/m³ | ||
Beräknad faktor som är baserad på genomsnittlig densitet för torkat sågat virke av barrträ, med en fukthalt på 16%. |
|||
| Svenskt Trä EPD - Klimatpåverkan GWP-GHG ( A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 29,6 kg CO2 e | ||
Svenskt Trä EPD värde för sågad och hyvlad produkt, producerad i ett samlokaliserat sågverk och hyvleri. Värdet kan användas som schablonvärde, till exempel vid design och tidig projektering. Innan val och beslut avseende specifik leverantör och produkt har gjorts för beräkning av det specifika GWP-GHG värdet. |
|||
| Svenskt Trä - Global uppvärmningspotential - total (GWP-total) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -743 kg CO2 e | ||
Står för den totala globala uppvärmningspotentialen, det vill säga summan av GWP-indikatorkvantiteterna. |
|||
| Svenskt Trä - Global uppvärmningspotential - fossila bränslen (GWP-fossil) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 29,58 kg CO2 e | ||
Omfattar utsläpp av växthusgaser (GHG) till alla medier som härrör från oxidation och/eller reduktion av fossila bränslen genom deras omvandling eller nedbrytning (t.ex. förbränning, rötning, deponering, etc.). |
|||
| Svenskt Trä - Global uppvärmningspotential - biogen (GWP-biogenic) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -773 kg CO2 e | ||
Omfattar koldioxidutsläpp till luft (CO², CO och CH4) som härrör från oxidation och/eller reduktion av ovanjordisk biomassa genom dess omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, kompostering, deponering) och CO²-upptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassa tillväxt – dvs motsvarande kolhalten i produkter, biobränslen eller växtrester ovan jord som strö och död ved. |
|||
| Svenskt Trä - Global uppvärmningspotential - markanvändning och förändrad markanvändning (GWP-luluc) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,271 kg CO2 e | ||
Faktor som beskriver den potentiella strålkraftspåverkan av kolupptag och utsläpp (CO², CO och CH4) som härrör från förändringar i kolförråd orsakade av förändrad markanvändning och markanvändning under en given tidsperiod. |
|||
| Svenskt Trä - Utarmningspotential för det stratosfäriska ozonskiktet (ODP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0000089 kg CFC 11 e | ||
Den relativa mängden nedbrytning som orsakas i det stratosfäriska ozonskiktet. |
|||
| Svenskt Trä - Försurningspotential, ackumulerad överskridning (AP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,276 mol H+ e | ||
Ett mått på den försurning som orsakas av mark och vatten genom utsläpp till luften av försurande ämnen. |
|||
| Svenskt Trä - Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når sötvattenslutförvaring (EP-freshwater) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00375 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i sötvatten. |
|||
| Svenskt Trä - Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når saltvattenslutförvaring (EP-marine) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0887 kg N e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i marint vatten (saltvatten). |
|||
| Svenskt Trä - Eutrofieringspotetial, ackumulerat överskridande (EP-terrestrial) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,97 mol N e | ||
Mått på den övergödning som de markbundna utsläppen orsakar. |
|||
| Svenskt Trä - Bildningspotential av troposfäriskt ozon (POCP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,296 kg NMVOC e | ||
Troposfäriskt ozon (marknära ozon) bidrar till klimatpåverkan och uppvärmningen. Bildas genom en reaktionen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider, till exempel från utsläpp, och i närvaro av värme och solljus. |
|||
| Svenskt Trä - Abiotisk utarmningspotential för icke-fossila resurser - mineraler och metaller (ADP-minerals & metals) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00019 kg Sb e | ||
Definierar den minskande tillgängligheten av icke-förnybara resurser som ett resultat av deras utvinning och underliggande brist, relaterat till knappa grundämnen och malmer. |
|||
| Svenskt Trä - Abiotisk utarmningspotential för fossila resurser (ADP-fossil) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN15804 | 866 MJ | ||
Definierar den minskande tillgången på icke-förnybara resurser till följd av deras utvinning och underliggande brist, i samband med användningen av fossila bränslen som bränsle eller råvara. |
|||
| Svenskt Trä - Vattenanvändning, deprivationspotential, deprivation-vägd vattenförbrukning (WDP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 8,05 m³ | ||
Indikator för påverkanskategorin vattenanvändning och förbrukning. |
|||
| Svenskt Trä - Förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PERE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 252 MJ | ||
Exempel på förnybara primära energiresurser är vatten-, sol- och vindkraft. |
|||
| Svenskt Trä - Förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PREM) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 8100 MJ | ||
Material med energiinnehåll som används som råvara (ej återvunnet material), till exempel trä. |
|||
| Svenskt Trä - Användning av förnybara primära energiresurser - total (PERT) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 8350 MJ | ||
Summan av förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Svenskt Trä - Icke-förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PENRE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 900 MJ | ||
Primära energiresurser som torv, olja, gas, kol, och uran, vilka kan används som energikälla. |
|||
| Svenskt Trä - Icke-förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PENRM) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara primära energiresurser som används som råvara vid tillverkning. Till exempel olja vid tillverkning av plastbaserade produkter. |
|||
| Svenskt Trä - Användning av icke-förnybara energiresurser-total (PENRT) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 900 MJ | ||
Summan av icke-förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och icke-förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Svenskt Trä - Sekundära material (SM) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 kg | ||
Användning av material som återvinns (sekundära) från till exempel tidigare producerade produkter eller användning och som kan ersätta primära råmaterial. |
|||
| Svenskt Trä - Förnybara sekundära bränslen (RSF) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Till exempel pellets som tillverkats av biomassarester och flisat träavfall. |
|||
| Svenskt Trä - Icke-förnybara sekundära bränslen (NRSF) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara resurser med energiinnehåll som används som energikälla (bränsle) , till exempel bearbetade lösningsmedel, strimlade däck (sekundära resurser). |
|||
| Svenskt Trä - Nettoanvändning av sötvatten (FW) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0298 m³ | ||
Sötvatten som används i produktionssystemet och som inte återförs till samma avloppsbassäng som det härrörde från. Mäts med hjälp av principerna för vattenavtrycksanalys enligt ISO 14046. |
|||
| Svenskt Trä - Farligt avfall (HW) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0017 kg | ||
Farligt avfall som deponeras för slutförvaring. |
|||
| Svenskt Trä - Ofarligt avfall (NHW) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 11,5 kg | ||
Icke-farligt avfall är giftfritt och liknar hushållsavfall. Den består av inert avfall och vanligt hushållsavfall. |
|||
| Svenskt Trä - Radioaktivt avfall (RW) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804) | 0,00884 kg | ||
Summan, i vikt, av hög-, medel- och lågaktivt radioaktivt avfall, konditionerat till slutförvaring. |
|||
| Svenskt Trä - Komponenter för återanvändning (CR) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN15804 | 0 kg | ||
Komponenter som återanvänds vid slutet av sin livscykel. |
|||
| Svenskt Trä - Material för materialåtervinning (MR) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 2,78 kg | ||
Material för för återvinning och användning i nästa produktsystem. |
|||
| Svenskt Trä - Material för energiåtervinning (MER) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,24 kg | ||
Material för återvinning och användning som energikälla (bränsle) i nästa produktsystem. |
|||
| Svenskt Trä - Exporterad elektrisk energi (EEE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden elektrisk energi tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Svenskt Trä - Exporterad värmeenergi (ETE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 56,3 MJ | ||
Mängden värmeenergi (termisk energi) tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Svenskt Trä - Biogent kolinnehåll i produkten (per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 211 kg C | ||
Biogent lagrat kol i produkten. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Svenskt Trä - Biogent kolinnehåll i förpackning (per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,7 kg C | ||
Biogent lagrat kol i förpackningsmaterialet. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Svenskt Trä - Innehåll av farliga ämnen enligt REACH Kandidatförteckning | 0 % | ||
Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, så kallade särskilt farliga ämnen (SVHC). Kandidatförteckningen är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. Läs vidare på Kemikalieinspektionen/Kort om Reach-förordningen |
|||
| VilmaBas-id | VB2064 | ||
| Varugrupp BK04 | 02005 - Underlagsspont ändspontad | ||
| Namn enligt Trägruppen | Underlagsspont ändspontat | ||
| Tjocklek | 23 mm | ||
| Total bredd | 95 mm | ||
| Täckande bredd | 85 mm | ||
| Träslag - VilmaBas | Gran | ||
| Handelssortering | G4-3 | ||
| Hyvelprofil | Underlagsspont - Ändspontad | ||
| Ytskikt | En eller två rillade sidor. Två eller tre hyvlade sidor. | ||
| Efterbehandling | Obehandlad | ||
| Målfuktkvot | 16 % | ||
| Prestandadeklaration | Nej | ||
| CE märkning på förpackning | Nej | ||
| CE-märkning på produkten | Nej | ||
| Area på profil | 0,001945 m² | ||
| Vikt per meter | 0,895 kg | ||
| Vikt per m³ | 460 kg |
Välj tillverkare av träprodukter
Giltighet
- Svenskt Trä-id: SE00361
- Gäller från och med: 2024-08-12
Kompletterande information
Syftet med rillning av underlagsspont är att motverka missfärgning och mikrobiell tillväxt. När till exempel underlagsspont används som undergolv i bjälklag.
